• Ida Karolina

Landet med barnetog


17 Maj är över för den här gången. 

Om man inte växt upp med detta kan det hända det kan vara att man inte älskar det lika högt som de infödda. Eller så går man kanske alll in. Det är mycket program när norrmännen firar sin nationaldag. Dom lär sig ju sin historia i skolan också. Det gjorde ju inte vi i Sverige som har en politik att förhålla sig "neutral". Jag skulle önska jag lärt mig historien lite bättre..

Vi är tidigt uppe och tar på oss finkläderna. Sen tar vi frukosten hos bakaren i stan. Barnatoget ställer upp kvart i nio och det är ett kaos innan alla hittat sin plats. Sen står vi och väntar och vinkar och försöker ta kort när vi ser våra gå förbi. 

Efter att barnatoget är färdigt hinner vi hem en liten sväng och tar den skönaste pausen på hela dagen innan vi går ner på skolan och minglar mens barna står i kö till fiskdamm och hoppborg. Sen är det hem och förbereda middag. En vän och hennes barn kom på middag. Vi han grilla just innan regnet kom. Jag kände mig skittrött hela dagen. Så trött jag frös och hade tinutus och tänkte det här ids jag inte nästa år. Måste nationaldagen verkligen firas med allt detta program? Senare på kvällen berättade min vän som fått med sig det som en tjej som hade 17maj talet innan toget sagt, att Norge är ju det enda land i världen som har barnatog. I de flesta länder marscherar militären och det är jätte stelt. Men här firar vi med att det är barnen som går i toget. Det är deras dag. Om det hade varit bara mig hade jag lätt tagit en weekend nånstans. 

Det här ändrade hela dagens negativa mindset. Jo jag kan leva med att fira den här dagen med ett barnatog, nästa år också. 

XOXO 

Ida Karolina